Någonting jag alltid kommer ha svårt för är att släppa in nya människor i mitt liv.
Jag litar inte på nån.
Första intrycket av mig är att jag uppfattas som väldigt hård & stark.
Det må så vara, men det handlar mest om att jag måste hålla upp muren för att ingen ska kunna såra mig.
Det krävs mycket för att jag ska släppa ner garden & låta någon få se vem jag egentligen är & se att jag faktiskt har känslor & är en sårbar person.
När jag väl släpper ner garden & låter nån komma in i mitt liv, är det vänskap livet ut.
Mina vänner har numera blivit min familj. Jag skulle inte vara nåt utan mina fina, underbara vänner. Ni gör mig till den jag är!!